Den om den galna kvinnan, hallonglass och den underbara kyssen

Jag och en bekant till mig sitter och konverserar i ett rum. Det är trevligt. Efter någon minut in i drömmen störtar en kvinna med långt vågigt rågfärgat hår in. Hennes blick är vild. Jag vet att kvinnan är psykiskt sjuk och jag vet att hon gått igenom många sorger.
Jag och min manlige bekantskap flyger upp ur stolarna och stirrar skräckslagna mot kvinnan.
Det är nu vi blir beskjutna.

Den psyksjuka kvinnan börjar skjuta mot oss, hon har en silverfärgad revolver som är laddad med hallonglass. Ni läste rätt. Vi blev beskjutna med hallonglass.

Jag lyckas finta undan kulorna med glass utan att bli träffad och brottar ner kvinnan i marken varpå hon börjar tvinga i sig glassen. Jag vet att hon hatar hallonglass så jag försöker få henne att sluta men hon kämpar emot. Efter en viss kamp ger hon upp. Det slår mig att jag vill hjälpa kvinnan bli frisk. Få henne äta en glass hon tycker om.

Jag lämnar kvinnan som nu sover och går ut till min manlige bekanta som står ute i hallen. Han ler mot mig, sitt sneda vackra leendet, bländar mig. Jag tar mitt finger och följer läpparnas kurva. Han tar ett steg mot mig och drar mig intill sig. Sedan kysser han mig, en lång och öm kyss. Så tar han ett steg och jag säger "Vi får dricka kaffe en annan gång, har lite och göra med den där kvinnan." Han nickar.

Det är nu jag kommer på att han egentligen inte får kyssa mig, att det är förbjudet för honom att kyssa mig. När jag påpekar detta inser han sitt misstag. Han rodnar och går sedan ut genom dörren men jag vet att han kommer att komma tillbaka. Vi ska dricka jamaikanskt kaffe. Denna gången utan att bli störda av flygande hallonglass.

Den om balen

Drömde mycket inatt. I en av mina drömmar så var jag på bal. Jag hade hittat ut den perfekta klänningen. Det var en ljust grön aftonklänning vars tunna tyg flöt ut i vågor när man snurrade runt. Axelbanden var breda och broderade med rosa, grönt, blått, gult och rött.
Det var hundra människor i en stor sal med mörk parkett och välvt tak.
Av alla kvinnor som virvlade runt med sina kavaljerer så var jag vackrast av dom alla.

Den om påskäggen

Nu är påsk över och jag borde ha publicerat denna dröm för ett tag sedan men annat har kommit i min väg. Ni får nu ta del av en påskdröm jag drömde lagom till påsk.

Min mor hade stått i flera timmar och gjort små delikata chokladägg. Dessa skulle skänkas i gåva till ett par av mina vänner.
Mor hade lagt upp choklad-delikatesserna på ett fin stort blått fat som jag med stor försiktighet bar till mina vänners hus.

Jag ringer på deras dörr medans solen strålar mig i ryggen, det är en fin påskdag. Jag blir insläppt och jag noterar att det är stort i tak och väldigt ljust eftersom väggarna pryds av panoramafönster. Några meter från dörren står en soffa och ett par fåtöljer centrerade runt ett bord. Jag kan minnas att det var väldigt mycket fjädrar i granna färger lite varstans (bland annat i kristallkronan som hängde över bordet).

Mina vänner satt runt bordet och de visste om att min mor hade gjort chokladägg som dom skulle få njuta av. De slickade sig förväntansfullt om munnen. När jag fäller ner blicken mot det blåa fatet där chokladäggen borde vara upptäcker jag att fatet är tomt. Jag inser i samma stund att det är jag som ätit upp alla chokladäggen.

Slut på dröm